Myter om hälsa och innemiljö

Städmyten
Det finns många myter om vår hälsa och innemiljö . Städmyten är bara en av dem. Många tror att vi idag städar så noga att vi inte stöter på smutsiga miljöer – renheten i sig skulle på något sätt betyda att vi blir känsligare för smuts och damm. Detta är en myt. Förmodligen är det inte ens korrekt att vi städar mer noga i dag än vi gjorde förr och det är definitivt inte korrekt att vi blir överkänsliga mot damm om vi inte stöter på damm. Däremot är god städning en viktig hälsofrömjande åtgärd för personer med allergi och annan överkänslighet. Det har visat sig att personer med astma mår sämre i rum där det finns svårstädad och dammsamlande inredning.

Ventilationsmyten
En utbredd myt är att man lött kan skapa ett ventilationssystem genom att montera in en fläkt i byggnaden. Så enkelt är det emellertid inte. Genom att installera en fläkt kan förhållandena till och med bli sämre än utan fläkt. För att ett ventilationssystem överhuvudtaget ska kunna kallas ett ventilationssystem ska det genom sin funktion förbättra luftkvaliteten inomhus. Det viktigaste är att ventilationssystemet ger kontroll över hur luftflödena till- och bortförs, först då kan vi garantera att luften blir bättre. Så är det inte alltid i dag. Och en ensam fläkt ger inte alls den kontrollen.

Luftfuktighetsmyten
Man hör ofta folk säger att de har för torr luft i sitt hus eller lägenhet. Det är så att människan har mycket svårt att avgöra luftfuktighet utan det är ofta andra faktorer vi reagerar på. Torra ögon, läppar, mun och näsa beror oftast på damm eller andra föroreningar. En vanlig orsak är ofta att man har det för varmt inomhus. Norrut är oftast mycket torrare och det finns ingen forskning som kan påvisa skillnader på människor som borr ni norr kontra som bor i söder.

Pälsdjursmyten
En annan populär myt är att det är bra att ha pälsdjur hemma när barnen är små, det minskar risken att bli allergisk. Denna myt bygger på följande i och för sig korrekta fakta:

”Människor som har pälsdjur hemma är mycket sällan allergiska.”
”Människor som inte har pälsdjur hemma är oftare allergiska.” 

Alltså tänker man sig att blotta närvaron av ett pälsdjur skyddar mot allergi. Så är det dock inte, förklaringen är mycket enklare. Människor som är allergiska, eller vet att de har allergier i släkten, har precis som alla andra självbevarelsedrift. I det här fallet yttrar den sig som så att de låter bli att skaffa pälsdjur. Människor som inte är allergiska behöver inte fundera över det och skaffar därför pälsdjur oftare. Statistiken visar därför att människor utan allergi oftare har pälsdjur än människor med allergi. Av det kan man dra slutsatsen att människor är förståndiga varelser. Däremot inte slutsatsen att pälsdjur skyddar mot allergi.

 

Uteluftens kvalitet

Det är viktigt, att den luft, som vi tillför våra byggnader, är fri från skadliga föroreningar. Statens Folkhälsoinstitut har i ett pressmeddelande, i samband med utgivandet av ”Uteboken”, som utkom i slutet av 2001, påtalat detta. Man säger, att förfinade forskningsmetoder har visat, att även föroreningshalter, som tidigare ansågs acceptabla, kan ha allvarliga effekter på hälsan. Resultatet visar med allt större skärpa, att de nivåer av luftföroreningar, som vi har i Sverige, kan orsaka påtagliga hälsoeffekter. Svenska undersökningar visar, att lungcancer är vanligare bland dem, som bott i områden med höga föroreningshalter. Fler personer läggs också in på sjukhus för astma och andra lungsjukdomar, när luften blir dålig. En konsekvens av detta är, att ventilationsinstallationerna inom åtminstone mera förorenade områden måste förses med effektiva filter.

Mer information om luftkvalité finns hos socialstyrelsens hemsida.

Frånluftsdon och dess placering

Frånluftsdon kallas även ibland kontrollventil. Spaltöppningen kan varieras så att önskat luftflöde sugs ut. I lokalbyggnader beror antalet och placeringen av inluftsdon på luftflödets storlek. Normalt är antalet frånluftsdon betydligt färre än antalet tilluftsdon. Ur dragsynpunkt spelar det ingen roll, frånluftsdonet har nästan ingen inverkan på hastighetsfördelningen i rummet. Lufthastigheten som induceras av frånluften avtar mycket snabbt med avståndet från donet eftersom luft strömmar till från en stor area.

Frånluftsdon

Frånluftsventilation med hjälp av badrumsfläkt

Med en badrumsfläkt får man hela tiden in ny luft i badrummet samtidigt som man blir av med den fuktiga luften. Kan fläkten monteras i en vägg är det relativt lätt.

Det är imma på spegeln, och väggarna dryper av fukt. Men det var skönt att ligga länge i badkaret! Nu har du fått värme, och när du har torkat dig och klätt på dig lämnar du badrummet medan den felhängda dörren sakta stänger sig själv bakom dig. Du är alltså varm och torr. Men badrummet är fuktigt, och ångan är tät som dimma. Men fukt och värme är inte bra för ett hus. Så småningom tycker du att luften i badrummet blir sämre. Det luktar kanske lite unket eller instängt, och det dröjer inte länge förrän de första tecknen på ett allvarligt problem dyker upp: svarta mögelfläckar. Du hittar dem i hörnen, vid brunnen, runt badkaret och i duschutrymmet. Som tur är behöver det inte bli så galet. En enda badrumsfläkt av god kvalitet (håll dig till märkesvaror!) och ett par enkla regler för dusch och bad kan rädda inomhusklimatet och villan. Även om det inte är möjligt att borra hål i ytterväggen och släppa ut ångan den vägen, så finns det hopp.